tisdag 20 december 2016

Sevärdheter i Sverige

Hökensås







Skogar, berg och djupa dalar

Hökensås är ett stort skogs- och bergsområde i Tidaholms, Habo och Mullsjö kommuner. Det har en mycket omväxlande natur. Landskapsbilden domineras av den över 10 mil långa urbergsryggen Hökensås som i söder är mer än 300 meter hög. Den anses vara en horst, d.v.s. ett bergsparti som höjts upp eller blivit kvar sedan förkastningar längs sidorna sänkt den omgivande marken. Genom förkastningar har det också uppstått gravsänkor. Vättersänkan och Stråkendalen anses vara sådana. Särskilt på östra sidan av urbergsryggen lagrades det under istiden upp enorma mängder sand och grus som tillhör de mäktigaste isälvs- och issjöbildningarna i landet. Hökensås har en starkt kuperad natur med rullstensåsar och runda kullar omväxlande med plana grus- och sandfält och djupa gropar. I sänkorna finns myrar, sjöar och tjärnar.



Hökensås










Kronhjort på Hökensås




































Björn på Hökensås




                                                                                                                 

                                                Visingsö

Redan i den yngre västgötalagen nämns Hökensås som "Waeterskogar". Magnus Ladulås beslöt att bönderna på Visingsö och Östfalan fick ta ved och timmer ur skogen här. Dagens häradsallmänning bygger på detta och har delägare på Visingsö och i Falbygden. Häradsallmänningen är ett ca 55 kvadratkilometer stort område med långsamt växande tallskog och gles vegetation av ljung, lingonris och lavar. Myrarna är oftast högmossar. Växtligheten är artfattig, men här finns bl.a. dvärgbjörk och klockljung.





Fiska på Hökensås

Området har ett 50-tal sjöar och tjärnar med klart och rent vatten. Företaget Hökensås Sportfiske sätter varje år ut fisk i flera av sjöarna, mest regnbåge men även öring och bäckröding. Fiskekort finns att köpa i traktens alla affärer och kiosker. I området finns älg, rådjur och flera fågelarter som är beroende av ostörd natur, t.ex. knipa, pärluggla, tjäder och orre.
Vandringsleden Västra Vätterleden går genom naturvårdsområdet, och öster om Alvasjön finns markerade stigar.


















Här leker öringen på hösten






Föreskrifter för allmänheten på Hökensås

Känn er välkomna att besöka Hökensås naturvårdsområde men tänk på att det inte är tillåtet att
  • framföra terrängfordon inklusive snöskoter,
  • framföra motorfordon annat än på upplåtna vägar (enligt skyltning),
  • anordna tävling med fordon,
  • uppställa husvagn, husbil eller annat ekipage för övernattning mellan kl 22.00 och 04.00,
  • tälta och övernatta i vindskydd annat än på anordnade platser vid Vätterleden,
  • fälla träd eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar eller plocka blommor, lummer, mossor och lavar,
  • medföra hund som inte är kopplad,
  • göra upp eld annat än på särskilt iordningsställd och anvisad plats, (förbudet gäller dock ej campingkök, däremot gäller det grillar, grillådor och motsvarande. Observera dock att totalt eldningsförbud kan komma att utfärdas)
  • framföra båt annat än i sjön Bredsjön. Till båt hänföres även kanot, vattencykel, gummibåt och lösa flottar av alla slag. I de delar av Bredsjön som är naturreservat är det förbjudet att framföra båt med högre fart än sju (7) knop,
  • anbringa tavla, plakat, affisch, skylt eller därmed jämförlig anordning.










    Fakta Hökensås


    Bildat: 1998
    Areal: ca 2876 hektar
    Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län







    KNIFE SHARPENING IN SWEDEN






    Falks Grav
    Jonas Falk kom tidigt i livet i delo med rättvisan. Efter att ha prövat lyckan i Stockholm sökte han sig åter till hemtrakten för att vid lämpligt tillfälle råna postskjutsen som gick mellan Jönköping och Sandhem. Falk och kompanjonen Frid försåg sig med krut och hagel i Hjo och skjutvapen i Habo.

    En mörk höstnatt lade sig de två rånarna i bakhåll för postskjutsen vid en grind på vägen mellan Broholm och postgården Sibbarp i Sandhem.

    När skjutsen kom i mörkret sköt Falk postiljonen med sin bössa och Frid överföll köksvennen med en knölpåk.

    Rånarna kom över 200 riksdaler och skyndade tillbaka till Stockholm för att undkomma rättvisan. I Stockholm var Falk emellertid redan efterlyst och vid förhör framkom att man även kunnat fånga de båda postrånarna från Sandhem.

    Då postiljonen dött av skadorna föll den hårda domen att båda skulle mista livet genom halshuggning. Efter nådeansökan från Frid ändrades hans dödsdom till livstids straffarbete. Falk vägrade att begära nåd.

    På sommaren ser man alltid blommor på graven. Ingen vet vem som sätter blommorna där, men sägnerna går bland folket i bygden...


    Filmen om Falks grav har premiär 2014

    Falks Grav 2014

















                                                                                                            


    Fiska på Hökensås



    Fiska på Hökensås


    Fiska Regnbåge på Hökensås



    Rävafallet Hökensås


    Rävafallet Hökensås
    Vattenfall i Holmån på Hökensås.
    Tämligen högt vattenfall med tidvis kraftigt vattenflöde, vanligtvis med stora isformationer på förvåren. Vattenbruset och bergsformationerna ger platsen en trolsk prägel.











    Här leker Öringen ivrigt på hösten,till ett magnifikt skådespel.





                                                                                                           

    Habo Kyrka

    Habo kyrka är inget museum - den är en mötesplats med Gud, och här firas gudstjänst i stort sett varje söndag året om


    Kyrkan fick sitt nuvarande utseende 1723. Den är byggd nästan som en katedral med läktare runt hela kyrkan. Kyrkan avspeglar den gamla tiden genom att man har kvar logerna för det finare folket, bänkar för bönderna och läktare för torpare, drängar och pigor. Målningar från katekesen, täcker hela kyrkan från golv till tak. Konstnärerna hette Johan Kinnerus och Johan Christian Peterson och var båda från Jönköping.

    Habo kyrka som en gång var ett centrum dit sju vägar ledde, ligger nu lite isolerat ute på landsbygden. Samhället byggdes i stället upp cirka fem kilometer därifrån på grund av järnvägens sträckning.
    Altaret, som är från 1300-talet, är gjort i sandsten. När kyrkan byggdes om 1716, hittades en relikask i altaret. I den fanns ett stycke pergament, där det stod att altaret invigts av biskop Sigge, som var biskop i Skara i mitten av 1300-talet.



    Klockstapeln
    Kyrktornet är bara en prydnad och där finns inga klockor.
    I klockstapeln som byggdes 1760 finns tre klockor.
    Av de tre kyrkklockorna är storklockan och mellannklockan förmodligen från 1500-talet. Båda har dock blivit omgjutna. Lillklockan är gjuten i Jönköping 1760.







    Altaret
    Altartavlan från 1723 visar Jesu korsfästelse, begravning och uppståndelse. Den uppståndne Kristus med segerfanan står högst upp på altaruppsatsen. De två figurerna som står på var sin sida av altartavlan är Mose, med stentavlorna och hans bror Aron med den grönskande staven.
    Klockan i altartavlan är unik. Den byggdes i Jönköping 1750 och har bara timvisare. Varje hel timma slår pojken, som sitter alldeles ovanför klockan, på de två halvkloten med sina hammare. Det lugna tickandet som hörs i kyrkan kommer från urverket. 



    Dopfunten
    Dopfunten i sandsten är det äldsta föremålet i kyrkan. Den är från mitten av 1200-talet. På den tiden sänkte man ner hela barnet i dopfunten, och vattnet släpptes sedan ut genom hålet i botten. När kyrkan restaurerades 1908, bestämde man sig för att sätta in en ny dopfunt. Den gamla ställdes ut i en bod och glömdes bort. Den användes sedan till andra ändamål, och i inventarie-förteckningen stod den då beskriven som "en mortel att blanda rödfärg i". 1951 började man använda den gamla dopfunten igen, men det finns fortfarande spår av rödfärg på insidan.









    Målningarna
    Katekesen som tema för målningarna är unikt. Det var troligen församlingens kyrkoherde som kom med idén. Målningarna hjälpte till i undervisningen, och gjorde det lättare att komma ihåg katekesens innehåll.
    Målningarna i Habo kyrka är unika också genom att de täcker både väggar och tak. Normalt dekorerade man bara tak och valv på den tiden. Konststilen kallas ibland för "bondbarock".
    Tio Guds bud är målade på sidoväggarna, trosbekännelsen i taket under läktarna och Herrens bön på väggarna ovanför läktarna. Stora målningar som illustrerar Dopet, Skriftermål och avlösning, Nattvarden och Välsignelsen finns i taket.
    Damerna som är målade på orgelläktaren hör inte ihop med temat i kyrkans övriga målningar. De visar möjligen Ulrika Eleonora, som var Sveriges drottning 1719-1741, med olika instrument.
    Målarna fick tusen riksdaler för sitt arbete. I priset ingick att de skulle göra sina egna färger, av metalloxider, växt- och jordfärger.
    Orgelns fasad är från 1736, då den ursprungliga orgeln byggdes av Johan Niclas Cahman. Fasaden smyckades av bildhuggaren Magnus Ullberg-Johansson från Habo. Själva orgelverket är nytt, men piporna i fasaden restaurerades och är ljudande även i den nya orgeln från 1962.
    Johan Niclas Cahman var en av den tidens mest välkända orgelbyggare. Hans orgel hade åtta stämmor. Dess fasadstämma, Principal 4´, kom till användning i det nuvarande orgelverket, som byggdes 1962 av Olof Hammarberg. Det är en orgel i barockstil med 16 stämmor.








                                                                                                                  




    Brandstorps Kyrka

    Kyrkan, troligen av medeltida ursprung, flyttades år 1626 från Häldeholm till sin nuvarande plats. Kyrkan flyttades på uppdrag av Per Brahe. Den gamla träkyrkan var då i så dåligt skick att en helt ny kyrka måste byggas. Kyrkan byggdes mellan 1694 och 1698 av byggmästare Anders Bengtsson från Jönköping.





    Under årens lopp skulle kyrkan komma att genomgå flera förändringar men vid en omfattande restaurering 1923 återställdes kyrkan till utseendet från 1700-talets mitt.
    Brandstorps kyrka är en vacker och i flera avseenden märklig kyrka, som har åtskilligt av intresse att bjuda besökaren. Kyrkogården inhägnas av en timrad stockgärdesgård. Inhägnaden är unik och endast ett fåtal finns bevarade i Sverige.








    Altaret
    Altaruppsatsen är en snidad och målad furu, sannolikt tillverkad av Johan Ullberg d y år 1749. Altarets mitt framställer den korsfäste Kristus mellan Maria och Johannes. Scenen flankeras av kraftiga vridna kolonner, omslingrade av vinrankor och krönta av korintiska kapitäler. Där utanför finns två kvinnogestalter, till höger symboliserande tron och till vänster hoppet.




    Edens lustgård 
    De vackra takmålningarna som i hör grad fångar uppmärksamheten utfördes 1748 av Johan Kinnerus från Jönköping. Han är en av de målare som även skapat målningarna i Habo kyrka.
    Över södra korsarmen utmålas Edens lustgård med kunskapens träd, Eva och Adam samt ormen. Syndafallet och dess följder skildras med stor inlevelse. 







    Uppståndelsen 
    I den norra korsarmen har målaren skildrat uppståndelsen - här tänkt i anslutning till Brandstorps kyrka.



                                                                                                                                            



    Sankt Johannes Kyrka 














                                                                                                                                            


                                                                        Svenskt Snus


                                                                                                                               



                                                                                                                              

    2 kommentarer:

    1. Jonas Falk kom tidigt i livet i delo med rättvisan. Efter att ha prövat lyckan i Stockholm sökte han sig åter till hemtrakten för att vid lämpligt tillfälle råna postskjutsen som gick mellan Jönköping och Sandhem. Falk och kompanjonen Frid försåg sig med krut och hagel i Hjo och skjutvapen i Habo.
      En mörk höstnatt lade sig de två rånarna i bakhåll för postskjutsen vid en grind på vägen mellan Broholm och postgården Sibbarp i Sandhem.
      När skjutsen kom i mörkret sköt Falk postiljonen med sin bössa och Frid överföll köksvennen med en knölpåk.
      Rånarna kom över 200 riksdaler och skyndade tillbaka till Stockholm för att undkomma rättvisan. I Stockholm var Falk emellertid redan efterlyst och vid förhör framkom att man även kunnat fånga de båda postrånarna från Sandhem.
      Då postiljonen dött av skadorna föll den hårda domen att båda skulle mista livet genom halshuggning. Efter nådeansökan från Frid ändrades hans dödsdom till livstids straffarbete. Falk vägrade att begära nåd.
      På sommaren ser man alltid blommor på graven. Ingen vet vem som sätter blommorna där, men sägnerna går bland folket i bygden...

      SvaraRadera
    2. Natten mellan den 22 och 23 augusti 1854 rånade Jonas Falk och Ander Frid postdiligensen
      mellan Jönköping och Falköping. Falk sköt postiljonen till döds och Frid slog ned postdrängen. Bytet blev nära 2.000 riksdaler banco. De båda rånarna flydde via Hjo över Vättern till Stockholm men greps snart. Frid dömdes till döden men benådades senare till livstids fängelse. Falk dömdes att mista livet genom halshuggning. Avrättningen ägde rum vid Svedmon år 1855, platsen är än idag utmärkt med stenar och ett järnkors. Graven är oftast smyckad med blommor. Hur blommorna kommer dit kan ingen med säkerhet säga.

      SvaraRadera